I Sverige tillskrivs upptäckten av syre år 1772 till Carl
Wilhem Scheele (1742-1786), medan fransmännen tillskriver Lavoisier
upptäckten och engelsmännen Priestley. Scheeles avhandling
om luft och eld kom inte i tryck förrän 1777 och då
hade redan Joseph Priestley (1733-1804) och Antoine Lavoisier (1743-1794)
publiserat sina rön om luftens sammansättning. Scheele ansåg
att luft var en blandning av eldsluft (syrgas) och skämd luft
(kvävgas). Vid förbränning förenades syre (eldsluften)
med flogistonet i de brinnande ämnena till värme och ljus.
|