Landskapsgrundämnen! Varför?

Jordens grundämnen utgör de byggstenar, som all materia är byggd av. Samma grundämnen ingår i jordens berggrund, i oceanernas vattenmassor, i flygmotorns högtemperaturlegeringar, i plastmuggen och i det levande livets komplicerade strukturer. I upptäckten av dessa grundämnen har betydande insatser gjorts av svenska kemister och mineraloger. Det förvånar den kemiska världen att fler grundämnesupptäckter gjorts i lilla Sverige än i något annat land. Om detta kan du läsa mer när du klickar på svenska insatser. Där redovisas inte bara upptäckter och upptäckare utan också viktiga förarbeten av svenska forskare.

I det tidiga upptäcktsarbetet isolerades det nya ämnets oxid ur ett nyupptäckt mineral. Om oxiden var lättreducerad, som t ex nickeloxid, isolerades själva grundämnet i regel av upptäckaren själv genom reduktion med kol i en degel. Svårreducerade oxider, t ex tantaloxid, kunde inte överföras till metall på detta enkla sätt. Den som upptäckt oxiden kom då att räknas som elementets upptäckare, medan den kemist, som slutligen gjorde renframställningen av elementet, fick en mer undanskymd plats i upptäcktshistorien. Ett periodiskt systemet visar svenska grundämnesupptäckter med betydande svenska insatser.

Svenska Nationalkommittén för kemi ser som en av sina uppgifter att väcka intresset för kemi och göra dagens ungdom beredd att föra de stora svenska traditionerna vidare, nu med utveckling av miljömässigt hållbara tekniker för tillvaratagande av naturens resurser samt utveckling av nya material och metoder inom energisektorn, materialvetenskapen, biokemin och den medicinska kemin. Kemiintresse och kemikunnande är också nödvändiga förutsättningar för internationella insatser inom dessa områden och vid övervakning av det moderna samhällets omfattande kemikaliehantering.

Som ett led i detta arbete vill Kommittén introducera Sveriges Landskapsgrundämnen samt två stadsgrundämnen för Göteborg respektive Stockholm.

I analysen har arbetsgruppen beaktat:

- om en grundämnesupptäckt gjort landskapet känt, t ex nickel i Hälsingland

- om ett grundämne varit av stor betydelse i landskapets äldre näringsliv, t ex koppar i Dalarna

- om ett grundämne är viktigt i landskapets nutida näringsliv, t ex kol i Ångermanlands massa- och pappersindustri

- om ett grundämne i landskapets berggrund har eller kan förväntas få betydelse för landskapets näringsliv, t ex kisel (kvarts) i Dalsland och palladium i Härjedalen

- om biologiska system, karakteristiska för landskapet, motiverar ett speciellt grundämnesval, t ex fosfor i Östergötlands odlingslandskap, syre i Jämtlands skogslandskap eller magneium i all klorofyll i "Sveriges trädgård" Blekinge

Stockholm i maj 2004
Sven Lidin, ordförande